Kaotisk morgon

En vanlig morgon i Stockholms rusningstrafik i tunnelbanan, folk stressar och har bråttom till jobbet. Helt plötsligt stannar tåget och tågföraren förklarar att vi står still pga en olyckshändelse, och hela röda linjen drabbas. Många kommer därför komma sent till jobbet och man kan tyvärr inte göra så mycket åt det. Det börjar ringas runt i tbanan och folk förklarar att man kommer att bli sen, irritation uppstår och så hör jag någon säga:
- Jag blir sen, det är väl någon sjuk jävel som har hoppat framför tåget.

Vadå sjuk jävel? Hur kan denna människa påstå något sådant när hon/han inte vet vad som hänt? Om ett tåg står still pga en olyckshändelse, borde man väl stanna upp i stressen och tänka till, vilken tur att det inte hänt mig någonting? Eller ägna en tanke åt den/dem som drabbats? Jag kan inte förstå hur folk kan vara så negativa. Eller bli uppstressade för den delen. Tåget står still och vi kan inte göra någonting, varför då sitta och stressa sönder sig själv? Det finns absolut inget vi kan göra än att luta oss tillbaka och vänta. Om folk blir stressade för en sån här sak, förstår jag att Sverige är ett land med hög andel utbrända människor. Det är kanske dags att tänka om och sluta stressa så förbannat, herregud.

Nog pratat om irriterade människor. Nu är jag snart framme i skolan och ska sjunga och dansa hiphop. Lovely day :) ikväll blir det tacco mys och imorgon åker jag hem till Vimmerby för att frossa i påskmat och tonvis med påskgodis. Det gillar jag!

Hoppas ni alla får en toppendag, och ni som drabbades av förseningar imorse hoppas jag blir på bättre humör under dagen.
Nu tar jag med mig min mockalatte och går till skolan!